Dåligt humör

Idag tyckte J att jag var lite vass. Det efter att jag reflekterat över att han under 5 timmar och 40 minuter satt upp två väggkontakter. Resten av tiden hade han smsat, pratat i telefon och gjort det han ska (som han själv uttryckte det). Ja, det kan säkert stämma att jag var lite hård i tonfallet när jag kom hem. Men jag kände en viss frustration över att alla lördagssysslor -  som han sagt inte var några problem att fixa när jag var borta  - fortfarande var ogjorda.

Js kommentar till min irritation:

 - Men lilla gumman, det gör inget att du är lite arg. Du är sån. Och du skulle vara arg oavsett om du bodde med mig eller helt ensam.

Som om det påståendet skulle få mig på bättre humör.

Kram
U